Gå till innehåll

Bildskönaste väggdekorationen

För länge länge sedan tros det ha funnits en tavla på den tiden kallad väggdekoration som var så bildskön att alla som stod framför den gick med på allt tavlans ägare ville. Det har länge spekulerats om hur det gick till och vi har en lösning till mysteriet. VI börjar med att berätta att dagens tavlor de hittar du på platser som denna https://mynewart.se.

Antikens konst

antiken konst och tavlor

Här ser vi framför oss den kanske vanligaste taveltypen från antiken. Det är under denna tid den bildsköna tavlan tros ha existerat. Det finns många ledtrådar i gamla pergamentrullar och skrifter från den tid då romarriket var som störst. Det är framförallt en skrift som ger mer än det andra. Det vanlig var att tavlan beskrevs  som något som kunde få ägaren att få betraktaren att gå med på allting. Det stod aldrig riktigt varför det kunde hända och ej heller vad som ägaren fick folk att gå me då.

En skrift är lite mer utvecklande än det andra där verkar det som att författarens bror varit en av dem som faktiskt varit och betraktat tavlan och fått se dess kapacitet. Till att börja med skrivs det att tavlan hade hamnat i händerna hos en son till en pappa vilka hade en smedja och glasbruk runt 200 år före Kristus. På den här tiden var tavlor extremt ovanliga och fanns endast i palats och inne i grottor.

Författaren berättar att tavlans ägare förklarade för den som vill titta att såg han sig själv i tavlan då hade gudarna sett honom. Endast gudarna kunde få tavla att se ut som en person gjorde själv. På den tiden så var enda sättet att se sig själv att spegla sig i något mörkt vattendrag. Gärna där månen gav ljus bakifrån så att det gick att se hur spegelbilden såg ut.

Att bli sedd av gudarna var att få igenom de önskningar som fanns. Det är också då som författaren namnger tavlan, "guds öga". För att få en chans att bli sedd av gudarna bad ägaren att den som ville bli sedd skulle ge honom ett pris, som han skulle få om det visade sig att gudarna sett personen.  Utifrån de pris som lades fram valde han om det blev aktuellt eller inte att stå framför tavlan.

Författarens broder hade ett brustet hjärta och ville veta om han någonsin skulle bli älskad igen. Författaren berättade mycket riktigt att efter att han givit ägaren ett pris om en get så fick han också titta in i tavlan. Mycket riktigt såg han sig själv och gudarna följde hans minst rörelse. Det var nästan som att gudarna var honom själv. Både författaren och brodern trodde att gudarna sett honom. Så som det är beskrivet så går det ganska lätt att förstå att ägaren inte hade en tavla utan en spegel. Speglar kom långt senare, därför finns ledtråden i smedjan och glasbruket. På den tiden var glasbruk en verksamhet som innebar mycket eldning av kol. Om det blivit så att den kol som användes i smedjan hamnat i glasugnens bränsleförråd. Kan en rimlig förklaring vara att det blev väldigt sotigt på ena sidan av glaset. Vilket för att andra sidan fungerar som en spegel. Där har vi lösningen.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Show Buttons
Hide Buttons